onsdag 30 juni 2010

Hard work, work.

Om en vecka ska jag återigen beblanda mig med de manligare av manligaste, enligt de själva i alla fall. "Det är intressant att någon som tvättar håret två gånger om dagen har en sånt jobb".

Här kommer en intressant incident som inträffade för ett par år sedan. Jag kan sätta ganska mycket på att jag fått ett annat bemötande om jag varit stor, köttig och man.

Jag hade kört åk-gräsklipparen vid ett antal tillfällen tidigare och hade därför lite att referera till. När jag klippte denna gång tyckte jag att den inte svarade så bra när jag svängde, d.v.s att jag fick vrida på ratten väldigt mycket för att få maskinen att svänga. Detta blev värre och värre ju mer jag körde. Jag åkte därför till lunchrummet och informerade de "händiga karlarna" om situationen. Herr Jansson provade men menade att allt var som det skulle. De frågade om jag kollade så att jag hissat ner själva "klipperiet" innan, och det försäkrade jag dem om att jag gjort. Slutsatsen blev skämtsamt därmed att jag var klen. Jag höll inte med om det, men eftersom Jansson provat den, så var väl allt som det skulle. Jag tog en klipptur till. Nu var jag mer än säker på att jag varken var klen eller inbillade mig. Jag kunde verkligen inte hålla samma hastighet med maskinen som tidigare, det skulle i så fall vara stor risk för att jag inte skulle hamna där jag tänkt. Jag åkte ännu en gång in till herrarna. Denna gång tog Jansson en längre runda, vilket resulterade i att han nästan körde in i ett träd. Nu var vi alla överens om att det var ratten som var den felande länken, inget annat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar