lördag 27 februari 2010

Ska det vara så ska det.

Jag är bokningsansvarig i mitt och Ylvas förhållande. Jag tar mitt uppdrag på fullaste allvar, efter midnatt släpps platserna för måndagens pass, bara sex minuter kvar, sen ska jag sova.

Halt och lytt söker

Förra veckan satt jag och en vän och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi kom in på anledningarna till att jag är ett måndagsexemplar. Dagen efter må han ha lidit av tristess då han i en lång rad SMS sammanställde en kontaktannons till mig. Inte för att jag är i behov av en sådan, men i alla fall. Håll till godo, och ta det med en nypa salt.

"Jag heter Marie, är en 22 årig blond tjej. Jag är icke rökare och har överansträngda, översynta ögon som inte går att operera. Klart jag kan operera mina ögon, men inte med positivt resultat. Jag har en vanskapt disk i käken som gör att jag inte får tugga tuggummi, detta är troligtvis en följd av det saxbett som jag haft som yngre. En krokodillek slutade med att min halva vänstra framtand numera är falsk. På fritiden tycker jag om att springa in i plintar och volta med bilar, detta har lämnat spår i form av min sneda rygg och lätt böjda näsa. Om man bortser från att mina armar är överrörliga och fått mina armbågar att hoppa ur och i led ett antal gånger är dessa helt normala. Ett medfött hjärtfel gjorde mig som barn smurfaktigt blåfärgad, men efter operation har min lekamen återgått till vanlig hudfärg. Annars påverkas jag inte nämnvärt av mitt hjärtfel. Inte mer än att jag har ett relativt stort ärr som sträcker sig från bröstkorgen ned mot magen. Enligt läkaren skulle jag inte vara någon vidare sportförmåga att räkna med. Med detta i åtanke valde jag att bli gymnast i tidig ålder och pluggar numera till idrottslärare i Kalmar. Och skulle jag skaffa piercing eller tatuering medföljer en risk på 25% att en infektion sätter sig på hjärtklaffarna vilket kan vara livshotande. Jag tycker om musik. Har varit Lars Winnerbäck-fan i många många år. Om vi ses så kommer jag absolut inte att spela ett kassettband för dig som jag äger. Men du kan få titta på det genom ett glasfönster. Som många andra tycker jag även om film. Inte för att jag kan titta på någon utan att somna, men film, det gillar jag. Kan poängtera att något jag är stolt över det är mina normala fötter som är exakt lika långa, high five! Har du liknande intressen och känner som mig, att du är trött på att behöva binda fast dig själv i din säng varje natt, hör då av dig till Marrebuffen22. Jag vet att du finns där ute."

Mera syster

Min syster är väldigt mycket för att planera. Innan hon ens kommit hit hade hon i princip ett schema klart för vår helg. Det mesta kretsar kring mat, vilket jag klassar som en arbetsskada för henne. När vi var och handlande fick hon stora problem när vi kom till kassan och upptäckte att jag inte tagit alla taco-tillbehör från samma kedja, utan blandat, HUJEDAMEJ! Väl hemma så sorterar hon i princip maten i bokstavsordning korsat med olika kategorier plus etiketten fram medan hon ställer in det i kylen. Jag tror min syster har vissa autistiska drag.

fredag 26 februari 2010

Sorella!

Nu har syster varit här i snart ett dygn. Hon är lite skygg, men om ytterligare 24 h hoppas vi på att allt löser sig så att vi kan slå klackarna i taket som planerat!

torsdag 25 februari 2010

Syster yster

Jag har precis fått en syster transporterad hit, eller åtminstone till stationen, sista biten fick jag rycka in. Ankomsten var bara 3 timmar sen, men jag ska inte klaga. En annan gång kom hon 18 h efter utsatt tid. Det ligger nog något i det de säger, att om SJ skött tågtrafiken i Nazityskland hade det förintelsen inte blivit så omfattande...

Men, nu ska vi se framåt, syster är på plats, just nu i duschen för att vara exakt. Det första som hände när hon kom hit var att hon lagade mat till mig. Hon får gärna komma oftare!

onsdag 24 februari 2010

Bättre sent än aldrig

Jag har börjat med att titta på "halv åtta hos mig" på TV4Play när jag äter lunch. Det är ju så mycket trevligare att äta tillsammans med folk. Programmen jag ser är de som vanligtvis sänts kvällen innan. Men idag blev jag lite fundersam...

Torsdag 1 januari 1970?

Kallt prat

Sverige är ett land med fyra årstider. Nu är det februari vilket hör till årstiden vinter. Något som starkt är att räkna med under vintern är snö. Det är visserligen lite si och så med det vissa år. Men varför bli folk så förvånade och överväldigade när den väl kommer? Det stora samtalsämnet är snö, snö, snö! Folk säger att "nu räcker det", och jag säger: "Hellre snö i två månader än slask i tre." Att sedan infrastrukturen får influensa är faktiskt inte snöns fel. Denna snön som för så många är "helt utöver det vanliga" bidrar även till sociala kontakter. Folk har någon att samtala om, snön. Kallpratet är faktiskt ganska underskattat. Jag gillar att folk har en ambition av att vilja prata, utan att de egentligen har något att säga.

tisdag 23 februari 2010

Marrebarre

Här om dagen började Ylva prata om mitt namn, alltså det som i folkbokföringen står som mitt tilltalsnamn. Helt plötsligt kommer det fram att hon inte känner till så många "Marie", och speciellt inte i min ålder. Jag har alltid trott att mitt namn tillhör gruppen "relativt vanliga namn för min åldersgrupp" men detta uttalande från Ylva fick det att låta som att jag heter Gunilla eller Eivor. För att reda ut det hela har hon nu ägnat ett inlägg åt detta, se själva.

måndag 22 februari 2010

Dubbelt upp

Helgen bjöd på dubbelpass i festligheter. Måndagen bjuder på dubbelpass på sekten. Allt eller inget, lite balans skulle kanske inte skada.

Att skydda alla huvuden

Suspensoaren användes för fösta gången i hockey 1874. Den första hjälmen användes 1974. Det tog bara 100 år för män att inse att huvudet också är viktigt...

söndag 21 februari 2010

Lördagen i bilder


Söndag, hela dagen

Vid femtiden i går stormar min goda granne in med två shotar och beordrade sänkning. Kort därefter var det dags att umgås med Rysslands f.d President. Sen vankades det avskedsfest följt av galendans på Kåren. Givetvis avslutade vi det hela med pannkaksfest.

Helgen har satt sina spår

lördag 20 februari 2010

Min nya vän Ellinor

Jag och grannen begav oss ut för att spatsera Kalmar runt i snö och slask. Vår runda avslutades som av en händelse på Maxi och systemet. När Ylva tar upp sitt körkort säger jag till henne att hon verkligen ser ut att heta Ellinor på den bilden. Märkligt nog får jag ingen speciell reaktion på mitt utlåtande. Hon beklagar sig istället för att hennes namn inte står i där hon vill. Det är då jag ser det. Människan heter Ellinor i andranamn. Detta hade gått mig helt förbi, jag trodde enbart att hon hette Ylva i andranamn. Att jag 30 sekunder tidigare sagt att hon ser ut att heta Ellinor blev med det samma ganska absurt!



Här han vi Ellinor och en dränkt katt på Maxi

Veckans predikan

I natt fick jag en idé om varför jag är så brutalt ointresserad av sport. Jag känner ju naturligtvis viss press att titta på OS med tanke på mitt förhoppningsvis blivande yrke. Men jag har aldrig roats av att titta på sport. Jag är däremot väldigt idrottsintresserad, alltså att utöva det själv. Kan det vara så att mitt ointresse av att titta på sport grundar sig i att jag anser att idrott ska utövas kravlöst. Det ska inte förknippas med prestationer och att ständigt jämföra sig med andra. Det är glädjen jag vill åt, idrottens egenvärde. Men jag förstår naturligtvis att de som medverkar i ex OS naturligtvis älskar det och finner glädje och gemenskap i det. Givetvis så förstår jag även att de som tittar på e.x. en hockeymatch känner en stark gemenskap, om de håller på samma lag.

Jag trodde att jag inte var minsta bakfull efter gårdagens pub, detta inlägg kan tyda på något annat.

Helg

Visst känns det fint att vara vid liv en dag till?

Kom i håg att det är lika lång till stjärnorna som för stjärnorna till dig.

Vet ni förresten att alla isbjörnar är vänsterhänta?

torsdag 18 februari 2010

Tre saker

1. Snön gör som den har gjort större delen av 2010, i alla fall i Sverige, vilket är att falla. Jag måste erkänna att jag känner en viss tillfredsställelse av det, jag vill att det ska falla mer, mer, mer. Okej det blir komplikationer o.s.v. men om vi bortser från det ett tag. Jag fungerar på samma sätt när det ösregnar på sommaren, jag njuter av att se hur regnet fullständigt vräker ned. Maggan tror jag har någon sorts mani, jag väljer att inte tänka på det.

2. Jag och Ylva har idag blivit kallade "friluftsflickor" av en av våra lärare. Konstigt nog gillade jag det och tog det som en komplimang.

3. Vägen till sekten börjar kännas väldigt bekant. Jag och Ylva har startat en lek. Lekar är underskattade. Här finns en tydlig redogörelse för hur vi går tillväga.

Att ge järnet

Snart är det dags för veckans Hitlerpass. Att höra honom gorma: "Weiter machen!" gör att man inte vågar annat fortsätta kämpa. Men som vän norrlänningen sa: Smärta är enbart svaghet som lämnar kroppen.
Min vän Ylva är förberedd för ett träningspass, hon lämnar inget åt slumpen och binder därför fast huvudet i linnet.


I dag tror jag att jag ska göra grodhopp hela vägen till gymmet.

onsdag 17 februari 2010

Nöden har ingen lag

Jag har precis utfört delar av hjärt-lungräddning på Boris Jeltzin. Han har börjat sina och behövde lite hjälp på traven, det är fantastiskt hur mycket man kan få ut genom att blåsa in luft i bagen. Att inhalera lite vodka såhär på onsdagskvällen innan dagens träningspass ser jag inte alls som speciellt konstigt.

I can't help it, I like to party, it's genetic!
Följ min blogg med bloglovin

Att hålla sig kvar på topp


måndag 15 februari 2010

Agnes säger:

Agnes säger såhär när hon ser denna bild:
"Men där är ju Marie, vad tokig hon ser ut."


Jag älskar't!

Träning & tortyr

Jag och Ylveriet gick ut hårt med ett dubbelpass på sekten. Men efter helgens kolhydratuppladdning var jag helt klart taggad. Första passet var ladies night, vilket var lika fantastiskt som vanligt. Jag tror dock att våra medmotionärer uppfattade mig aningen mer taggad än jag var då jag gjorde någon form av jubel precis när vi skulle sätta igång, jublet berodde dock på det Ylva precis berättat.

Pass två, det stora nederlaget. Det var ett Step-up-pass. Att stå längst bak ger inte de bästa förutsättningarna för att se ledaren, att sen knappt höra vad hon säger underlättar inte heller. Jag har upptäckt att jag blir väldigt irriterad när jag inte fick till det. Irritationen växte ju mer passet gick, all form av logiskt tänkande var för länge sedan förbrukat vilket gjorde det omöjligt för mig att se någon som helst logik i allt hopp och skutt, framför-bakom-upp-ner-sida-sväng-snurr-kick-hop-URK! Det som gav mig lite tillfredsställelse var tanken på att hoppa på den där ...stepbrädan riktigt hårt. Och givetvis, min gröt som väntade där hemma.

Och ja, Ylva, jag vet. Jag kommer "behöva" uppleva det igen.

söndag 14 februari 2010

Storebror ser dig

Jag pratade med fader vår, han berättade att han blivit fångad på bild när de åkt runt och filmat gatubilder för hitta.se. Jag drog mig till minnes att jag också sett den där bilen passera mig. Gott minne som jag har kom jag även ihåg var, så jag letade upp gatan, och vips, vad skådar min syn? Jo, inte helt otippat, Piff & Puff.

En liten upplysning

Idag är det alla hjärtans dag, vilket har flera betydelser.

lördag 13 februari 2010

Biobekymmer

Vi har varit på bio. Under mina senaste biobesök har jag haft viss otur. Förra besöket hamnade jag bredvid en gubbe som luktade allt annat än hallon. Jag var därför tvungen att sitta väldigt still under hela filmen för att undvika att luften kom i för mycket rörelse, popcornen var inte heller så lockande då. Mannen jag hamnade bredvid idag (inte sparven) hade ingen utmärkande kroppsarom, men han hade förmodligen alldeles för mycket näshår vilket ledde till att hans andning var väldigt påtaglig. Jag må vara känslig men jag satt faktiskt och höll för mitt vänstra öra vissa perioder då det blev för mycket för mig.

Uppföljning

Igår fick jag följande sms av sparven, vilket är kopplat till detta samtal.

"Jag skippade Björk-verken idag förresten. Stötte på en massa med Snoop Dogg, det kliade pytte i ögonen."

Jag tror minsann att min högklass-humor har smittat.

fredag 12 februari 2010

Kombinera mera!

Dags för slutspurt. För att maximera min effektivitet och glädje inför dagens arbete med filosoferna ska jag kombinera mina två pluggtips, hatten och pennan. Det här kan inte bli annat än bra.

Fredag igen

Nu har jag haft kvalitetstid med min orkidé, jag har badat den, precis som min goda granne förespråkar. Herr orkidé älskar det. För att inte övriga växter skulle bli ledsna har jag gjort dem fredagsfina också, men de fick nöja sig med en dusch, men å andra sidan är de fyra stycken så det har ju varandra.

torsdag 11 februari 2010

Dagens samtal

Jag pratade precis med Sparven. Ibland tror jag att han är 4 år och inte 24 år!

Jag: Har du fått svar på allergitestet?
Sparven: Ja, och jag är jätteallergisk mot björk.

(Här drog jag ett dåligt skämt om att det bara är att sluta lyssna på henne, be om andra arbetsuppgifter när hennes verk dyker upp)

Sparven: Det är ju förjävligt, nu är jag inte perfekt längre!
Jag: Hehe
Sparven: Och så var jag lite allergisk mot katt och hund. Men det var nästan bra för dem gillar jag ju inte ändå!

Efter fem minuter ringer han upp igen. "Jag glömde att säga en sak, jag bor granne med Lykke Li. Men vi hörs sen, hej!"

En kvart senare ringer han igen. "Jo, en sak till, min bror har blivit utvald till kamratstödjare, bra va! Jag tänkte bara säga det, häpårä!"

Tomtebloss och fotspår

Under dagen lektion kollade vi inte på Youtube, vi tände tomtebloss. Allt var givetvis i rent studiesyfte. Det var dessutom så kallt i salen att det nästan blev vit utandningsluft, nästan.

Jag har ett problem med det väglaget som råder nu. Det är främst när jag går på ett område där det endast har gått ett par personer innan mig sedan den sista snön, så att man ser tydliga fotspår. Om jag då börjar "gå i personens fotspår" eller går parallellt så att det ser ut som att någon har hoppat jämfota fram får jag rysningar i hela kroppen. Det känns som att jag blir ett med personen som gick där innan, mycket obehagligt. Detta leder till att jag får kämpa som ett djur och gå som om jag skitit på mig för att inte matcha dessa fotspår. Måtte det bli slask snart!

Nattlig aktivitet

Vilken lättnad det var när klockan ringde, i natt har jag nämligen varit med om en hel del konstiga saker. Freud, vart är du när jag behöver dig?

onsdag 10 februari 2010

Cheese, again!

Förutom att lära oss att pennor i munnen kan göra en gladare fick vi även kolla på YouTube på föreläsningen. En av klippen var detta Han är ju fantastiskt.

Say Cheese!

Idag har jag lärt mig att livet blir enklare om man har en penna i munnen. Det har gjorts en underökning då en grupp människor fått se en tecknad film. Halva gruppen fick se filmen med en penna i munnen, så att de skulle lura hjärnan att de log. Gruppen med pennan i munnen tyckte att filmen var mycket roligare än de som inte hade penna i munnen. Nu ska jag fortsätta att umgås med Freud och grabbarna, en penna i munnen kommer säkerligen att hjälpa.

Är detta det senaste?

Se det som ett pluggtips. För tidigare publicerade tips klicka här.

tisdag 9 februari 2010

Eriksson m.fl.

Jag ska snart fortsätta mitt arbete om utvecklingsteorier från Freud, Eriksson och Mahler. Bara för att de var först med sin tanke ska jag givetvis behöva sitta och analysera deras teorier. Jag känner mig helt klart sporrad att komma på något eget.

Är det så att allt som får människor att bli ledsna, arga, frustrerade, förtvivlade o.s.v beror på att någon eller något har dött. Alla situationer jag kommit på beror på det. Det som dött kan vara en person, ett hopp, tillit, inspiration, kärlek, respekt m. m. Men jag hoppas att de flesta av dessa varianter har samma förmåga som jag, Jesus, d.v.s, att återuppstå.

Grannsämja


Överst i bild ser ni min granne. Jag tittar fram under grannen.

måndag 8 februari 2010

Jesus vs Snön

Snön har helt klart tagit Sverige med storm, ibland bokstavligt. Folk börjar blir lite trötta på det vita eländet som nu istället är grått. Jag gillar snö, det känns tryggt och stötdämpande. Idag hade jag däremot en konflikt med en snödriva. Jag och Henke (cykel) hade varit och handlat, jag kom på villovägar då de bygger om så jag var tvungen att ta mig och Henke över en snödriva. Jag begrep givetvis att jag inte kunde cykla, så jag leder honom stillsamt. Trots min försiktighet gick kon ut på isen. Trampan fastnade i drivan, Jesus snubblar, Jesus ramlar över cykeln. Väska och matkasse har inte längre den position som är önskvärt. Allt ligger i en hög, så även Jesus. Sa jag att detta skedde i det område där det finns en högskola och två gymnasieskolor? Toppen.

Men, jag ska inte vara bitter för detta. Jag ska fortsätta att älska snön. Jag ska lotsas att jag är i fjällen och skrika "ur spår" till folk jag ska passera.

Vi tar det igen

I lördags slog vi klackarna i taket. Jag och Ylva hade vår första gemensamma fest. Jag tycket även att det var dags för en favorit i repris. Eftersom folks vett ifrågasätts i allmänhet och på fyllan i synnerhet, så är jag mer eller mindre säker på att någon har snokat i mina lådor i mitt badrum någon gång. Därför gjorde jag som sist, placerade lappar i alla byrålådor plus i tvättkorgen. Men tyvärr vet jag inte om någon läste dem. Men jag hoppas att han i så fall fick sig en tankeställare.

.

The crash last night make me realize, you're the killer kind

fredag 5 februari 2010

Fina fredag

Nu har jag kommit loss, och jag hoppas att ni sovit bättre än vad jag gjort. Men jag vet av erfarenhet att jag vänjer mig, och vad gör man inte för att behålla båda nyckelbenen parallella. Rysfredag står på schemat. Mycket ska fixas, imorgon slår vi klackarna i tacket. Idag ska vi handla med kundvagn.

torsdag 4 februari 2010

Knäckt

Nyknäckt och öm, det min status för tillfället. För att beklaga mig lite så är jag så öm i käken att jag knappt kan smörja ansiktet. Tuggummi är ännu en gång, bannlyst, hur ska det gå? Jag somnade på spikmattan tidigare idag, jag var tydligen inte helt vaken när jag satte på mig tröjan då jag precis upptäckte att jag haft den ut-och-in hela dagen!

Mitt orangea presentsnöre är inte längre hållbart, jag har utvecklat det ytterligare, så att jag slipper vakna med strypt blodtillförsel. Nu ska jag knyta mig, natti!

Jag vet att det ser kinky ut, men snöret är i alla fall fäst med dubbelåttor.

onsdag 3 februari 2010

Bettan svarar

Svar till Ylva: Jajaja! Klart vi ska prova! Lika givet som våga-vägra-fredagsmys.

Baby blue

Det sägs att svensken står i kö 8 år av sitt liv. Jag undrar hur många år av mitt liv som jag kommer ha frusit. Jag har precis tillbringat 10 minuter med händerna i hett vatten för att få lite värme i kroppen. Jag ser ut att ha någon form av cyanos då läppar och händer skiftar i blått. Det här är inte hållbart. Inomhus går jag ständigt med filt. Jag föredrar nästan att vara ute där jag kan förvänta mig att det är kallt, och på så sätt skapa mig någon ide om att jag slutar frysa när jag kommer in, vilket tyvärr ofta inte sker. Nu var det allt väldigt synd om mig...

måndag 1 februari 2010

Veckans första fundering

Måste prickar vara runda? Är det det som är själva grejen med prickar, eller går det att kalla massa små fyrkanter för prickar? Fyrkanter som är random-utspridda, inget rutmönster alltså. Tack för mig.