Löv!

Min otroligt upptagne pojkvän har äntligen funnit en lucka i sin kalender och tagit sitt pick och pack och begett sig hit. Han hade även en sån tur att jag tog emot honom i min enkla boning, han tillför ju trots allt ett och annat. Igår sa han dessutom något oväntat och intelligent, så troligtvis blir det inte mer av den varan i år. Det han sa var att: "världen skulle vara så mycket bättre om den endast styrdes av kvinnor. Män är ju inte smarta alltså." Om han i citatet utgick från sig själv låter jag vara osagt, men han har ju ändå sina ljusa stunder. <3

Praktik, massage & chili

Min uppdatering är under all kritik. Jag befinner mig just nu på praktik på en gymnasieskola. Det är väldigt trevligt, av någon anledning har jag fått en viss förkärlek till idrottsmedicinlektionerna. De är nu i slutfasen vilket innebär att de går en massagekurs. Samtliga lektioner har jag tillbringat på mage! Första lektionen var inte fullt lika bekväm som de efterföljande. Då var jag nämligen demopatient vilket innebar att jag låg med bar överkropp (på mage naturligvis!) inför 40 ögon. Men jag överlevde det med.

Något annat som inte är helt bekvämt är när man som i helgen på en fest träffar någon som säger: "Nämen, jag känner igen dig" (Eftersom påssjukebilden återigen är på hik.se så fasade jag som vanligt det värsta, att det var därifrån hon kände igen mig.) Men sen fortsatte hon: "Ja, det är ju du som är lärarkandidat, vi ses på måndag!"

Helgen har varit brutalt hektisk, jag ber om ursäkt till alla berörda för mitt extremt asociala beteende. Mitt i all stress inträffade en liten chilikonflikt.

Jag hade lagat en god och otroligt vacker böngryta med chili. Chilin hade jag så händigt hackat i små bitar. Sen kliade jag mig på överläppen, vilket var ett fatalt misstag! De närmsta 10 minuterna tillbringade jag under rinnande vatten eller baddandes med en blöt pad. Den efterföljande timmen brände min läpp något fruktansvärt och jag var helt täpt i näsan!

Gräsligt

Tänkte fortsätta lite på den inslagna linjen angående strumpor. Idag hittade jag mitt strumpa på innegården. Hur tusan hamnade den där tänker ni. Det tänkte jag också först. Men jag har analyserat händelsen och har en teori om att den fastnat någonstans i mitt byxben utan att jag märkt det, och helt enkelt hakat på min färd från hemmet. Men strax utanför porten tappade den greppet. Nu kanske ni undrar hur jag kan vara så säker på att det är just min strumpa? Jag vill ju inte gärna få med mig grannens sunkiga strumpa in. Men mina vänner, nu är det så att de senaste dagarna har jag utsatts för väldigt mycket aktivitet på konstgräs. Detta gör att mina strumpor kryllar av små plasttrådar som ska föreställa grässtrån, och så gjorde även min strumpa med de kära pingvinerna på innegården. //Lillstrumpan

Söndagens livstecken

Nu har det hänt! För första gången någonsin går mina strumpor jämt upp när jag parar ihop dem efter tvätt! Det är helt fantastiskt. Något som däremot inte är lika fantastiskt är mitt toalettpapper. Det jag alltid brukar köpa var slut, så jag tvingades prova något nytt. Det blev en riktig flopp. Pappret har ful färg, har bara ett lager och är ganska stelt Ett riktigt B-papper. Jag tror att A4-ark skulle görs sig bättre. Det pappret ska helt klart spolas!

Att möta människor

Med jämna mellanrum händer det att man möter någon och det blir tveksamheter om vem som ska passera vem på vilken sida. Detta kan hända både gående och med cykel. Händer det med bil tycker jag det är dags att rannsaka sig själv. När jag varit med om ett sådant tillfälle (inte med bil) brukar jag alltid bli smått irriterad på packet som inte fattade vilken sida man ska gå på. Men de senaste gångerna har jag försökt utveckla min ödmjuka sida och insett att personen i fråga troligtvis ansåg attdet var jag som var ett jävla mähä som inte viste vilken sida man ska gå på. Efter att jag tänkt det blir jag inte helt nöjd. Jag börjar därmed diskutera med mig själv för- och nackdelar med den sidan jag ansåg vara rätt. Jag tar då givetvis hänsyn till att vi har högertrafik i Sverige, men även andra faktorer så som underlag, tanter med rullatorer, hinder i miljön samt vem jag möter. Samtliga gånger har jag kommit fram till att den sida jag ansåg vara bäst att mötas på var rätt. Därmed gick mitt försök med att bli mer ödmjuk i stupet.

Sinnesförvirring 7,5 hp

Eriksson beger sig från sin 30 grader varma lägenhet, siktet är inställt på Kalmars största sekt. Färdmedlet är som alltid cykel. I vanlig ordning går Eriksson till cykelskjulet. Eriksson och låset har haft en konflikt vid våra senaste möten, men idag gick det bra. Väl inne syns Henke (nuvarande cykel) inte till. Där är bara Hugo (f.d cykel), men han var inte till mycket hjälp, han hade inte sett till Henke på länge. Erikssons hjärncell börjar arbete febrilt, vart är Henke?. Tar en titt runt huset, i andra skjulet. Någon kan ju ha försökt vara lustig. Går för säkerhets skull in i skjulet i gen, känner på samtliga cyklar, vågade i det här stadiet inte enbart lita på det visuella sinnet. Vid det här laget kände Erikssons sig slagen, Henke fanns inte här. Har Hans lånat Henke? Men man har ju i alla fall förmånen att vara utrustad med två ben, så det vara bara att börja traska. Efter 200m insåg Eriksson att hon tog Henke till skolan i ren stress och glömde givetvis att cykla hem honom, den blev en lång dag för honom i skolan. Nu tror jag att vi tar helg, så ladda hem denna och skaka loss.

Expeditionsrapport

Angående "Expedition Storlien" kan jag meddela att samtliga deltagare kommit hem vid liv, dock inte oskadda. Den skara människor som deltog var så pass oduglig att samtliga åkte därifrån på samma gång. Under veckan som spenderades i snön utsattes vi för diverse prövningar. Bland annat gick vi på tur över kalfjället. Uppe på toppen blev vinden så kraftig att vissa deltagare inte kunde åka skidor ned. Insatsstyrka i form av Tom fick tillsättas.

För att få en liten extra utmaning utformade rum 6 en tävling. Den som hann upp först på morgonen och väckte de andra med munspel fick 2 poäng. Hann man inte det hade man chans på 1 poäng om man han att fotografera musikanten. Ett annat sätt att skaffa 1 poäng på var att tända någon annans sänglampa om den snarkar. Första natten var min lampa tänd, men ingen uppges ha tänt den. Vilket gjorde att ingen fick den poängen. Vi kom senare fram till att det måste ha varit en liten gubbe som heter Hans. Hans bar skyldig till en hel del saker i vårta rum, konstiga läten bland annat. De två senaste nätterna tror jag att Hans har besökt mig här hemma. Mitt täcke ligger alltid på golvet när jag vaknar, jag som aldrig tappar täcket!

Leveransrapport

Nu är jag åter på plats i Calmare stad. Leveransen hit var delvis påfrestande. Regionaltåget mellan Katrineholm och Linköping var mer än överfullt. De var tvungna att sätta in en extrabuss. Problemet var alla mähän som inte fattade att det var de som skulle vidare i Linköping som först och främst fick åka tåget. Därför stod vi som packade sillar.

Något annat som jag tidigare reflekterat över men började störa mig på intensivt under min resa ståendes mellan Katrineholm och Linköping är att föräldrar talar om sig själv i tredjeperson. "Kan du ge mamma den?" "Mamma kan inte bära dig nu för mamma ska fälla ut vagnen" Det är säkert superpedagogiskt men blir de inte trötta på sig själva? Eller pratar de så för att överyga sig själva om att de är förälder till barnet, eller kanske för att barnet aldrig någonsin ska glömma det..?

Präsiss dynggött!

Jag är präsiss oduglig på det här med att blogga. Eller så är det min matematik som sviker, med tanke på att jag skrev att jag skulle återkomma om en vecka. Nu har det gått drygt två. Hur som helst har jag styrt min kos till Värmland. Jag har varit här några dagar nu och jag kämpar intensivt för att inte tillåta mitt pekfinger att följa impulsen att byta e mot ä. Det är så mycket prickar här bland granarna att jag blir påverkad. En kvinna fastnade mer "klackera i fransära" och föll handlöst till golvet med ett rejält duns inne på puben. När jag träffade mina gamla gangsters fick jag berika mitt ordförråd ytterligare. Ord med fläst (fan, där sprack det, flest heter det!) ö i var tidigare "Björnöbörgskörsö" (Björneborgskorset). Men det är nu besegrat av gölfböllsöpphöllörö (golfbollsupphållare, även kallat peg) som har hela sex ö:n. För er som vill mjukstarta med fyra ö kan jag rekommendera ölöppnörö (ölöppnare, kapsylöppnare).