Jesus och vinet

Jag känner att det är dags att en gång för alla redogöra för relationen mellan mig och min telefon. Telefoner har aldrig intresserat mig, under ett och ett halvt år hade jag en telefon som enbart fungerade att tala i via handsfree, men jag var inte speciellt motiverad att köpa en ny. Mina vänner upplyser mig ibland om att telefonen är bärbar, då jag tycks använda den som en hemtelefon. Jag gillar att inte alltid vara tillgänglig. Ylva har dragit det hela så långt att hon påstår att jag har bättre koll på facebook än min telefon.

Förra veckan råkade min telefon hamna i mitt vinglas. Det var lite mer än vad den klarade av. Jag vill påpeka att detta berodde på att vinet var i glaset och inte i min kropp. Telefonen har efter detta dopp genomgått en rad olika behandlingar, så som torkning, vädring och blåst med hårfön. Det var dock resultatlöst. Den stora vändningen kom när jag griljerade den i 75 garder 2 x 20 minuter, den började dock lukta lussebulle. Efter ett par ugnsomgångar startade den, tyvärr fungerar inte alla knappar, men tillräckligt för att kopiera alla kontakter.

De senaste dagarna har jag fått en hel del kritik angående min onårbarhet. Så det jag vill säga är, vilket de flesta redan vet, räkna inte mad att jag svarar i telefonen. Men framför allt, ta det inte personligt.